Tankar om att uppskatta det som är just nu

Efter några otroligt fina dagar där till och med lite vårkänslor börjar smyga sig på, reflekterade jag över hur mycket jag uppskattar det som är just nu. Jag har under hela mitt liv längtat så mycket framåt. Mamma berättade för mig att när jag var mindre längtade jag  till allt, lite för mycket. Berättade hon att vi ska utomlands om några månader kunde jag inte släppa det utan längtade hela tiden och frågade om det hela tiden.

Det är härligt att längta, men jag tror inte det är sunt att längta för mycket. Att längta i flera månader till en vecka, då känns det som att det är över ännu snabbare.

Det där sitter fortfarande i, att jag längtar och tänker på bokade resor, speciella tillställningar osv. Jag kan bygga upp scenarion hur det kommer bli. Inte lika mycket som förut, idag är jag bättre på att vara där jag är. Kanske är det ålder, jag vet inte? Men jag lägger ändå för mycket tid på att tänka på framtiden och tänka mig in i hur saker och ting kommer bli, när jag inte har någon aning. Det är härligt att drömma, men man ska också kunna släppa det och vara här.

Tankar om att uppskatta det som är just nuJag är glad att kunna landa i att det exempelvis är vinter. Istället för att längta till sommaren som jag har gjort alla andra vintrar, kan jag idag uppskatta vintern. Även de kalla och gråa vinterdagarna kan jag finna mig i att det är så. Självklart är det lättare att uppskatta vintern när det är så här fint, vilket det inte är varje dag. Men hade vi inte haft alla kalla och gråa dagar hade vi heller inte blivit så glada som vi blir av de finaste dagarna. 

Tankar om att uppskatta det som är just nu

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras